Laddinfrastruktur

Framsidan till rapporten Infrastruktur för publik hemmaladdning2024-10-15 Teknisk rapport: Infrastruktur för publik hemmaladdning – mot en snabb och kostnadseffektiv utbyggnad från ett operatörsperspektiv. Finns att ladda ner i sin helhet som PDF här:

Infrastruktur_publik_hemmaladdning 4 Mb

Rapporten berör vårt arbete där en laddoperatör, Kvartersel AB, har startats och i egen regi uppfört två laddstationer på kommunal mark. Rapporten beskriver hur man kan bygga en relativt kostnadseffektiv publik laddinfrastruktur, var flaskhalsarna och ledtiderna finns idag och några ideer om hur de skulle kunna bli bättre.

 

Sammanfattning
Publik hemmaladdning är användandet av bostadsnära publika laddstationer som substitut för privat hemladdning, i synnerhet för boende i flerfamiljshus utan egen parkeringsplats. Snabb utbyggnad av laddstationer för publik hemmaladdning kan vara en viktig pusselbit i omställningen till en fossilfri fordonsflotta.

Den här rapporten presenterar resultaten från ett pilotprojekt där en ny privatägd laddoperatör har bildats och två laddstationer har uppförts i två kommuner som tillämpar den så kallade Stockholmsmodellen. Syftet har varit att identifiera flaskhalsar för kommunala tillstånd, tillgång till elnät och konstruktionskostnader. Att bygga kostnadseffektivt och minimera övriga investeringskostnader är viktigt då upplägget med Stockholmsmodellen innebär att laddoperatören måste tjäna in hela investringskostnaden från laddintäkter under den begränade tid som nyttjanderättsavtalet gäller, vanligtvis 10 år.

Resultaten inkluderar hur en laddstation på publik mark kan etableras inklusive tekniska och ekonomiska avväganden samt ledtider för två olika laddstationer och några planerade projekt. Kostnaden per laddplats kan halveras (från 50 till 24 tkr) genom att bygga många laddplatser samtidigt och ovan jord jämfört med att bygga laddstolpar. Ledtiderna för att skriva nyttjanderättsavtal, erhålla stöd från Klimatklivet och få ansluta till elnätet är mycket långa, 18-22 månader, eller circa 30 månader om processen utförs strikt sekventiellt. Ett annat resultat är indikeringen att nuvarande ansvarsfördelning mellan laddoperatör och elnätsägare medför att en gata förväntas grävas upp två gånger, men som i de två laddstationerna visades kunna göras på bara en gång. Rapporten avslutar med en diskussion om hur ledtider skulle kunna förkortas, några effektiviseringsförslag och möjliga ytterligare forskningsprojekt.